*Den första tappade tanden hittade matte och den förevigades på kort (patetiskt? Ja onekligen!).
*Vägdes in på fastande mage och japp – kontroll på miniräknaren för att tro sina ögon – 16,5 vecka och 18 präktiga kilo.
*Varit hemma själv utan Kellie några timmar och klarade det med bravur.
*Badat badkar två gånger på en vecka – vet inte om det är läge att skylla på guldfiskminne eller extrem hybris. Brakade genom isen i ett sunkhål på Campus – klättrade ur dyngan utan större problem, skakade av sig så snön blev brunprickig och skuttade glatt vidare med svansen högt – no big deal. Matte mindre glad då lilla söta valpen och därmed bilen luktade rutten andedräkt, utedass och lik på en och samma gång – ljummen, tjock och kväljande doft. Underbart! Vis av erfarenhet – is e skitkul! – brakade han genom ännu en gång i ett stort vattenhål efter ett stormfällt träd, simmade lite och slog sönder isen med tassarna och släpade sig upp och ja ” skakade av sig så snön blev brunprickig och skuttade glatt vidare med svansen högt – no big deal”.
* Busat lite mer med valpkompisen Ebba som bor i samma hus.
Kellie går på dagis – uppdrag sällskapsdam är avslutat –och stortrivs som alltid. Eksemen på kinden ger förhoppningsvis vika med zinkpasta.
