Kellie has had an ear hematoma for a couple of weeks, which has appeared as a mini cushion on her left ear.
Thick ear
Jag har avvaktat för att se om det skulle gå tillbaka av sig själv men det har långsamt blivit större. Kikade i en bok om hundsjukdomar där de rådde att avvakta och om det inte försvann på ett par veckor kunde man själv tömma. Jag ringde till vet i förrgår och frågade dem vad man gör och hur de går tillväga. De tömmer utan bedövning och kommer det tillbaka tömmer man igen, skulle det bli besvärligt kan man sy stygn genom örat men det är inget man gör initialt. Man kan även låta det vara och hunden får då blomkålsöron (som boxare). Låta det hela vara fanns inte på tapeten eftersom jag själv hade tyckt det varit exceptionellt obehagligt att ha blomkålsöron att sova på, plus att man vet inte vad det drar med sig när öronen blir tyngre.
I've kept an eye on it and have waited to see if it would heal out by itself but it has slowly grown bigger. I had a look in a book about dog diseases where the advice was to wait and if it didn't disappear within a couple of weeks you could drain it yourself. I called the vet a couple of days ago and asked them how they do it. They would drain the ear with no pain relief and if it reoccurs it is emptied again. If it won't heal out they can put stitches through the ear which sometimes helps but it's not done initially. You could also just leave it be and the dog would get a cauliflower ear. Leaving it was not an option as i would hate the thought of having such an ear myself, thus not letting Kellie get it, plus you never know what will come with a heavy deformed ear. Shaved and ready.
Efter lite tankesmedja kom jag fram till att jag gör det själv - jag pillar och donar med det mesta med hundarna så de är vana och litar på mig. Knallade till Apoteket och köpte Emlakräm, läggs på i tjockt lager och täcks med genomskinligt sårplåster (ser ut nästan som plastfolie), efter en timme är området totalt bedövat. Vis av tidigare erfarenhet var jag snabb med att tvätta fingertopparna - obehagligt att inte ha 100% känsel i dem när man ska dona.
Spritade örat och använde en lite tjockare kanyl och stack hål i öronlappen med. Lät blodet, som inte visade minsta tecken på att vara inflammerat, sippra ut (man ska inte klämma) och örat blev superfint och Kellie visade inga tecken på att ha ont varken under eller efter.
I thought about it or a while and decided to do it myself - I check my dogs frequently and they are used to being handled, having ears cleaned, tartar removed, wounds cleaned up etcetc - and they trust me.
I went to the chemist´s and bought Emla créme, a local anaesthetic. It is applied in a thick layer and then covered with a plaster for an hour, after which the area is ready. Wise from experience I was very thorough when washing my hand after applying the ointment as it is desirable to feel you fingertips when working with sharp objects.
I disinfected the ear flap and used a thicker syringe to puncture the hematoma and let it drain, the blood was clear with no signs of an infection. The ear became flat and looked like normal and Kellie showed no signs of pain during or after.
Draining the blood.
Det hela tog kanske en kvart allt som allt och Kellie slapp hässja sig igenom ett besök hos vet.
Vi får avvakta och se om det blir bättre.
It took about 15 minutes or so and Kellie didn't have to get upset at the vet's. Right now we'll wait and see if it comes back, if so I'll call the vet again.
1 kommentar:
Det låter som en bra ide.Vår hund fick blodöra tidigare i år.Vi åkte till vet,där sövdes han lätt och ett drän sattes i örat.Dränet skulle sitta i 2v var det mening men det kom inget mer blod från örat efter första dagen.Plus att han skulle ha tratt hela tiden,men den kunnde vi ta bort efter nån dag.Vid återbesök efter 1v togs dränet bort, men örat blev inte rakt efter detta ingrepp.Nu har det blivit blodöra på det andra örat och ett vet,besök tilltalar mej inte efter resultatet från förra gången.Tack för att du delar med dej av ditt sätt att hjälpa hunden./Matte o gråhund.
Skicka en kommentar