Eftersom det inte inkommit några bud på Folke och collietanten inte hört av sig trots diverse annonser i Simrishamns lokaltidningar, så får jag ju gilla läget och inse att jag är fast med ohyran Folke.
Vi har börjat på jaktträning och jag försöker frenetiskt komma ihåg allt som sägs för att kunna träna hemma. Folke tycker det är skoj….super skoj…..nästan för skoj men med tanke på hans låga ålder och mentala omognad tycker jag att Folke gör väldigt bra ifrån sig. Sen har han ju ett stort handikapp att kämpa med som inte de andra hundarna har…ungefär som att trampa vatten utan ben – en jaktnovis till förare!
Folke har nog märkt en förändring i vardagen också…högre krav på lydnad och snabbhet i utförande av kommando. Han fattar snabbt så det krävs inte mycket tjat, undantaget vid störning – så det tränar vi på.
Vi var ute på Hissö och gick igår och Folkes dagsform var inte precis på topp så jag bestämde mig snabbt för att sluta bråka med honom om saker han normalt behärskar utan fokuserade helt på inkallning under hela promenaden. När vi gått ett tag fick vi en väldigt bra störning att öva under.
Gick i skogen när Folke markerar ut mot sjön, mellan lövverket såg jag en eka med tre karlar som la ut kräftburar precis vid strandkanten…perfekt…blåser inkallning, Folke tvekar men kommer…kräftfiskarna hör oss och börjar vissla som besatta och fnissar….jag fortsatte träna under detta och det var skitbra….puckona i båten trodde nog de sabbade big-time för mig…men det kan de ju få tro.
Även fått lära mig att val av kommando är av stor vikt när man tränar jakt…dock verkar det inte som det är direkt konsekvent. Vi skulle lära in ett moment där hunden tar apport med sig på tillbakavägen…instruktören använde ”häääråt”…eftersom detta är ett tämligen utslitet och svagt kommando i familjen Backman och enbart används när hundarna busar eller rusar i skogen och vi vill ha dem närmare så ville jag inte använda det….så efter lite fundering valde jag ”BAAkåt”…när vi skulle praktisera dett på träningen gången efter säger instruktören ”Vi är alla givetvis mycket nyfikna på ditt val av kommando” jag förklarade hur det låg till och han sa att folk nog kommer undra lite på jaktprov men han köpte anledningen.
I slutet av träningen gick vi igenom grunden för fjärrdirigering och vilka ord man skulle välja. Här rekommenderade han att man inte använde Höger och Vänster eftersom det vid jaktprov blir så solklart om hunden går åt fel håll…så han hade ”jA” för vänster och ”Sååå” för höger…båda dessa små ord är något jag använder dagligen i min dialog (monolog?) med hundarna så de går ju bort. Men vi skulle altså välja ut vilka ord vi ville ha och sedan träna in dem….så med andra ord är det inte så uppseendeväckande att välja egna kommando för fjärrdirigering medan ”häråt” är ett väl vedertaget kommando om inte bör ändras. Snårskog detta.
Hur blir det nu då…rent logiskt kommer ju vänster och höger mest naturligt – men…det ligger ju definitivt en poäng i det där med att det är uppenbart om hunden går åt fel håll…sedan ska jag väl även erkänna att det inte är klockrent i mitt fall eftersom jag vid flertalet tillfällen svängt bilen åt vänster när jag blivit ombedd att svänga höger och vice versa. Uppgiften är således att hitta på två korta ord som kommer naturligt, har bra ljud oc som inte låter för konstiga…just nu e jag lite inne på Easy och Links…får plats att skriva i handen (haha) är lätta att säga och makes sense (to me) men de känns lite overkill….fortsätter fundera…
I förra helgen var några mil söder om Ljungby på en Cornerstonevalpträff, Ceasars kull. Jag fick följa med på ett hörn och Folke var dagens outsider tillsammans med Kellie. Kellie ligger bakom på modersidan så det var kul att visa upp en pigg 12+:are. Vi hade tur med vädret och det var mycket trevligt folk, endel gamla ansikten som var roliga att se igen och många nya som ska bli kul att följa. Ett helt gäng med curlies på en och samma gång vilket man inte heller är bortskämd med. Hade varit roligt med en repris!
Folkes signaturpose
Dumt att titta var man springer ingen risk att man springer ner nån,
nä just det, tur att jag hade regnkläder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar