20080422 Crap fuckin´ shit – excuse my French

Fick tillbaka Folkes stamtavla och 470 kronor senare har han numera ett svenskt reg.nummer så nu är det bara att börja anmäla - eller näe. Det hela kan väl bäst beskriva med ett ord ”OFAS”. Han missade en rad utställningar precis innan han fyllde 4mån. med bara några dagar, missade Åseda eftersom vi inte fått det svenska reg.numret än och missar alltså Hässleholm med ca 2v. då det är 6mån gräns på valpklass. Sedan kan man adda till det hela att världsutställningen missar han också – iofs med råge – och lika illa är det med SSRK och curlyspecialen då inte de heller har valpklass utan börjar på junior. Känner mig snuuuuvad! Crap, fu....Nåja – det får bli Hasslarp och kanske Tvååker och Ronneby.

Sofiero blir första utställningen som junior – och innan dess måste vi träna.
Jag har haft min beskärda del av incidenter i utställningsringen till publikens stora glädje – små guldkorn som kryper fram ur minnesvrån då och då. Sist jag var i Hasslarp var vädret lika ostadigt och regnet lika tätt som fulla fjortisar på Kos. Boss uppförde sig exemplariskt på sin första officiella utställning och jag slappnade av lagom till domaren skulle dubbelkolla så båda testiklarna verkligen var på plats – Boss fick nog av ofredandet och tyckte helt enkelt att enough is enough – hade jag varit beredd hade det inte märkts men nu fick han en hel koppellängd och jag åkte ut på knäna i en fontän av lera – lyckades ta mig upp på fötter och fick en sekundkänsla av hur det måste vara att åka vattenskidor eller sådär tjusigt på bara fötterna efter två delfiner – innan jag slirade runt hörnet på ett utställningstält och fick fotfäste – marscherade tillbaka in ringen – sopade leran ur ansiktet och sa ”ursäkta mig men jag ska bara göra klart för den här hunden vem som bestämmer när och var vi ska lämna ringen”. Tror inte ens vi fick en 2a – men det kan röra sig om selektivt minne.
Kontentan är i alla fall att den här gången är hunden min och då ska det tränas i tid.

Helgen var vi på landet hos mamma och pappa + Tuva 9år, även syrran med familj inkl. 11mån curlyn Caesar var där. Kellie var överlycklig över att uppleva barndomsminnen på nytt och rullade sig i gräset nonstop och solade sig i det varma vädret. Gatuadressen är inte Lyckliga gatan för intet. Folke och Kellie är fortfarande trötta – Folke är på med rödsprängda ögon och Kellie skiter fullkomligt i allt jag säger (just det ja – hon e ju döv).

Vi har även varit ute i skogen med ett gäng flattar så Folke blir lite manglad på ett juste sätt – han behöver det! Lekas – farsan Baloo - lärde honom allt han kunde och jag har stora förhoppningar att han ska lära Folke sina simhopp.

Annars händer inte mycket just nu. Folke badar i princip varje dag – äter som en häst och är alldeles ljuvlig. Kellie är hemma från dagis då det går löss och hon och Folke har båda klarat sig – men jag är rädd att hon ska få det och att jag ska behöva stanna hemma från semestern nästa vecka. Så hon får agera sällskapsdam – vilket har sina privilegier och biscuit-whore som Kellie är tror jag inte hon lider allt för mycket.