20080525 Den korta kvällsrundan….och viva la lobby!

Kvällsrutinen hemma hos oss ser oftast ut som så att det sista jag gör när jag har duschat – runt 23-tiden - är att dra på mig ett par byxor, slänga på mig vinterjackan, hoppa i Pärs megasandaler och ta ut hundarna på en snabbkiss. Vanligtvis går detta på 5 minuter, men de senaste två kvällarna har detta inneburit väsentligt mycket mer arbete än tänkt då Folke lyckats pricka in att sätta tassen i hundbajs. Det är sådär roligt att:
1) känna skitlukt i hissen
2) vara inställd på att gå och lägga sig och inse att man har 30minuters skitjobb (literally speaking) framför sig
3) kånka helt oförstående valp - på i runda slängar 25 kilo - från dörren in i badrummet och i badkaret utan att bajstassen rör golvet (och inget annat heller för den delen)
4) ta ett djupt andetag och sätta på kranen och se hur vattnet i badkaret färgas brunt
5) ta ännu ett djupt andet…..och genast ångra sig eftersom luften är tjock av doften av ljummen hundskit…
6) komma fram till att saneringen tyvärr verka kräva att man tar sin nyduschade hand och gnuggar tassen med schampo…och får hundbajs på handen….
7) Skrubba skrubba skrubba….lyfta ur valp ur badkaret och på hundhandduk.
8 ) Lukta på sin hand och komma fram till…ja – den luktar ta mig sjutton hundbajs, även om klockan är 23.20 ….och en kort sekund slår tanken en att gud funnes det en hund som skiter citronelladoftande bajs skulle jag köpa en om den så bara fanns i kerry blue format.
9) Stiga in i duschen och duscha riktigt länge och riktigt hett med bajshanden konstant intvålad och under duschstrålen.
10) Vara helt schitzad i sömnen och undvika sin egen hand – för det undermedvetna säger att den nog ändå luktar lite hundbajs trots allt.

Jag har varit riktigt duktig med träningen och legat i som ett litet bi. Jag har lånat två dummies av min jakttränings-guru och börjar förstå komiken i mitt svar på frågan jag fick för ett par månader sedan - om jag ville att hon skulle beställa dummies till mig när hon ändå skulle beställa till sig själv och jag svarade ”nej tack jag har redan två”. Samtidigt speglar detta tyvärr hur långt jag kom i jaktträningen med Kellie (nåja vi körde sök, viltspår och lydnad varvat med diverse konster så inget dåligt samvete ändå). Nu kör jag med fyra och har till och med en dummyryggsäck med på promenad i skog och mark.
Folke klarar linjetag med tre dummies galant. Apportering av tre dummies har dock visat sig vara lite mer komplicerat då minnet har svikit honom på nummer tre – men enträgen vinner och nu är han jätteduktig och har till och med plockat in fyra st. Vid ett tillfälle la jag även dummies bara några centimeter isär på linjetag för att se om han bytte…han tvekade på den första och tittade på mig med dummyn han valt och sedan ner på de andra två – ett ”nej” följt av ”kom” och sedan var det inga tankar på att byta de andra två heller.

Goda nyheter i veckan – Kellies hunddagis får vara kvar. Det har varit några artiklar om det i smp, insändare från oss som har hundar på dagiset och även ett möte på dagiset med inbjudna politiker och tjänstemän (en dök faktiskt upp - stackarn, alone against the mob) – jag kan inte ta åt mig mycket av lobbyäran men har gått på möten och varit närvarande när tidningen varit där etc. Det tyngsta lasset har dragits av två hundägare skulle jag vilja säga, som båda har gjort vardagen något mer besvärlig för kommunpolitiker, försäkringskassa och landsting för att får svar på varför FINSAM-avtalet drar ut så på tiden. Detta har visat sig ge resultat då politiska processer gått snabbare och möten tidigarelagts. Viva la lobby!
Inväntar svar från Folkes uppfödare hur jag ska göra med fodret – står i valet och kvalet om det inte är dags att gå över till juniorfoder – men vill höra med uppfödaren för säkerhetsskull.
Inte köpt ngn mat till Kellie heller av ngn anledning - troligtvis för att jag är van vid att köpa säckarna samtidigt – så ikväll gjorde jag ett större hopkok av ris och kycklingfile som alltså står på menyn imorgon. Jag tror inte Folke och Kellie misstycker.